En mamma går omkring och är lite halvambivalent angående huruvida hon ska amma eller sluta amma. Hon bestämmer sig tillslut för att i alla fall göra ett försök att byta ut lunchamningen till puré samt att ge lite välling i flaskan. Bebisen äter det han får, men är inte överdrivet nöjd efteråt. Han rentav gallskriker och viker ner sig i amningsposition och börjar äta på mammans tröja.. Radion i hemmet är på och i precis samma stund som detta inträffar spelas en melodi upp, där en liten flicka sjunger typ: Amma mig mamma - flaskan är så kall å du är så varm... osv.. Denna lilla truddilutt avslutas med att en kvinna säger att "Kanske är det just sådär en liten bebis känner - utan att kunna säga det" å därefter följer en låååång dokumentär om amning!
Detta hände hemma hos oss förra veckan!
Kan man kalla det omen eller? Jag menar hur stor är chansen att det skall komma på radion just mitt upp i min ambevalens...
Kan vidare berätta att detta gjorde att jag omedelbart gav vika för min sons tyyyyyydliga tecken på vad han ville. Jag bestämde i samma stund att jag INTE tänker sluta amma nu. Det är alldeles för tidigt... Å sen hann jag under dokmentärens gång ändra mig igen, då det framgick att det nuförtiden faktiskt bara är 10% som helammar tills barnet är 6 månader, att det är mycket vanligt att känna lite ambivalens inför att sluta amma samt att det är naturligt att både mamman och barnet tycker att det är jobbigt i några dagar ;)
Trots denna halvluriga start på amningsnedtrappningen så har det gått bra! Noah gillar det mesta han fått äta å han verkar vara nöjd! Nu ammar jag bara morgon och kväll. Jag har som en tro på att detta även kommer att medföra att min trötthet och "slut-på-energi-känner-mig-som-ett-halvdött-spöke"- känsla också så småningom avtar. Jag håller tummen i alla fall ;)
Vi gjorde vad vi kunde för att även försöka få med vår större prins på denna bild... Men han vågade vägra ;)
Dagens huvudperson: Vår älskade gosnos <3
Här spanar vi in trädplanteringen! Hoppas att påskharen hittar de nya träden då det är dax :)
Han som vägrade vara med på familjebilden busade hellre med sin käre kusse ... å
... här klättrade dom bokstavligen på väggarna ;)
Noah å Mille håller varandra i handen ♥
å här bekantar sig Noah å Alexader med varandra ♥
Jag har massor med bilder från denna dag! Det kommer med all säkerhet att dyka upp flera här.. men jag vill kolla med dom som är med på bilderna först, så det är ok :)
Igår hade vi namngivningsceremoni för vår älskade Noah!
Det blev en fin & lyckad ceremoni, som jag nu tänkte dela med mig av här!
För den som vill titta och för att vi vill minnas...
♥ ♥ ♥
Att älska ett barn är inte alltid lätt,
en ständig hopplös oro om att inte göra rätt.
Men då jag ser dina ögon - som glänser, tindrar och ler
kan ingenting på jorden få mig att tveka mer.
Från den stund du kom till världen har jag älskat dig min prins.
Känslorna för ens barn är det starkaste som finns.
Trygghet, värme & kärlek ska jag ge till dig.
Att stötta genom livet är ett löfte ifrån mig!
(Dikt till Noah, skriven å framförd av mig).
Bakgrundsmusi: Himlen måste sakna en ängel, av Linn Wågberg!
Ett barn som kritiseras lär sig att fördöma Ett barn som får stryk lär sig att slåss Ett barn som hånas lär sig blyghet Ett barn som utsätts för ironi får dåligt samvete
Men…
Ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod Ett barn som får beröm lär sig att uppskatta Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet Ett barn som får uppleva trygghet lär sig tilltro Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig känna kärlek i världen
(Skrivet av Dorothy Law Holte - framförd av Jonas).
Tal - framfört av mig!
Noah föddes i början av Mars och har nu hunnit bli lite mer än 5 månader.
Vi har alltså inte fått rå om denne lille krabat i ens ett halvt år ännu, men trots det känns det som att han Alltid har funnits hos oss. Noah fick från första sekund en naturlig plats i vår familj, han blev vår lille gosnos och vi älskar honom mer än ord kan beskriva!
Allt har gått så enkelt med Noah hela vägen. Graviditeten, förlossningen, den allra första tiden och all tid efter det. Kanske beror denna känsla mycket på att vi som föräldrar varit med om denna resa en gång tidigare. Men känslan av att det gått så bra beror garanterat främst på att vi har välsignats med ännu en pigg, frisk och välmående son! Och det är vi såklart oerhört tacksam över!
Noah är en glad liten stor grabb. Han charmar oss gärna med härliga leenden. Han har en busighet som avslöjas i hans glittrande ögon och han besitter en nyfikenhet som visar sig genom att han intensivt söker efter nya saker att upptäcka och utforska!
Sedan Noah föddes har vi verkligen fått erfara hur perspektiven kan ändras gällande att liten blir stor och att stor fortfarande är liten. Det känns inte alls särskilt längesedan vi hade namngivningsceremoni för Leo och Fabian här ute i trädgården. Då var dom små och helt ny i världen. Även om dom såklart både blivit äldre och större sedan dess så har dom ändå fortsatt att vara små. När Noah föddes ändrades perspektiven. Han var ju ytte-pytte-liten. Så hjälplös, så beroende av oss & så skör… Leo och Fabian gick därmed i samma stund som Noah föddes från att vara smågrabbarna till att bli storgrabbarna. Å inte bara lite stora, utan det kändes verkligen som dom var STORA – och ändå visste vi såklart mycket väl att dom fortfarande var små. Vår lille Noah växte så det knakade. Han blev mindre skör och hjälplös, men var fortfarande ytte-pytte-liten och alldeles ny… Det blev då slutet av Maj och Milian föddes. Perspektiven på liten/stor gjorde nu en tvärvändning. Liten hade blivit stor och så liten som Milian var kändes det som att Noah aldrig hade varit, trots att det i själva verket faktiskt bara var 12 veckor och 1 dag sedan så var fallet. Vi landade i alla fall i att Noah var en liten större bebis, att Milian var en ytte-pytte-bebis och att Leo och Fabian var stora grabbarna – som fortfarande var små! Då blev det Juli och i samma stund som vi fick hälsa lille lille lille Alexander välkommen till världen var det dags för ändrade perspektiv ännu en gång. Milian som varit den ytte-pytte-lilla bebisen i ”hela” 6 veckor å 3 dagar blev plötsligt en liten större bebis, medan Noah blev minst sagt Stor. Å precis i denna stund känns det lite overkligt att det bara handlar om veckor å månader innan Noah, Milian och Alexande är precis jämnstora och att det faktiskt bara handlar om några år innan dom även växer ikapp Storgrabbarna! Sååå… Liten kan sannerligen bli stor snabbt, men det känns okej så länge man inte glömmer att även stor fortfarande kan vara liten. Noah och resten av kusingrabbarna har haft tur. Det är få förunnat att ha så många i samma ålder i samma familj. Dom kommer aldrig att behöva känna sig ensam. Dom kommer alltid ha nån att vända sig till!
Idag är det Noahs dag! Våran kille som blivit stor så snabbt, men ändå är så liten… För varje dag som gått sedan han föddes har vi fått lära känna honom allt mer och för varje dag som kommer framöver får vi följa med på en resa bestående av utveckling! En utvecklingsresa med många milstolpar. En helt ny individ som skall hitta sitt jag här i världen. Vi är så tacksamma för att vi får vara med!
Självaste namngivningen, Framfört av Jonas!
Vi har valt att ge vår son namnet John Anton Noah Hasselborg
Tilltalsnamnet Noah konkurerade med namnen Tino, Rasmus och William innan hans födelse. Men i samma stund som han kom ut till oss så försvann undran över vad han skulle heta. Det stod klart att det var en liten Noah som just kommit till världen!
Noah är ett mansnamn av bibliskt ursprung med möjlig betydelse "vila, tröst". I svenska Bibelöversättningar stavas Noa utan h. Namnet Noah härstammar från Egypten och betyder också helig konung. John och Anton är släktnamn från Noahs farmor – och mormors sida. John kommer från Karins morfar och Anton kommer från min morfar.
Enligt almanackan har Noah ingen namnsdag så därav har vi bestämt att denna dag, dvs den 18/8, framöver kommer att vara hans namnsdag. Å det blev lite extra speciellt då det faktiskt är så att Lena har namnsdag idag. Så framöver får Noah dela namnsdag med sin mormor!
John Anton Noah som är älskad från första stund, vill vi här och nu, tillsammans med er, namnge och välkomna till oss! (Här kom Leo och barnens farmor fram och satte en krans på Noahs huvud).
Noah har välsignats med att ha många fina människor runt om sig. Vi hoppas och tror att NI alla kommer att finnas vid hans sida i både med- och motgångar! Ni alla betyder oerhört mycket för oss och kommer såklart betyda väldigt mycket även för Noah. Vi vill också passa på att tacka Anders och Josefine som tagit på sig uppdraget att vara gudfar å gudmor till vår älskade son. Det betyder väldigt mycket för oss!
Bakgrundsmusik: Var du än går - Niklas Strömstedt.
Efter detta lästes det upp några kloka och tänkvärda citat som handlar om barn! Sedan gick vi ut i trädgården och planterade träd (vår namngivningsgåva till Noah). Vi planterade 3 träd som ska stå för 2012 - grabbarna! Då ceremonin var slut så serverades mat å tårta och där efter öppnade vi väldigt fina presenter som Noah fick!
En fin dag, som vi kommer att minnas!
Bilder från namngivningen kommer i ett inlägg sen!
Lina har varit hemma och det har varit sååå roligt att träffa henne! Jag är lycklig lottad som har en sådan fantastisk vän som henne <3
Annars rullar dagarna på å den ena dagen är den andre ganska lik. Under några dagar har jag känt att jag har energi lika med noll och ett tålamod som är ungefär lika långt som hälsenan på en talgoxe... Så har nån lite över av dessa varor så får ni gärna kasta hit lite så ska jag göra mitt bästa för att fånga det ;) Skämt åsido... Jag känner mig lite trött bara, å jag hoppas det vänder fort för en toktrött mamma å 2 tokpigga skruttungar är inte direkt nån bra kombination!
Leo har börjat på Haren nu. Han verkar trivas bra där å han tycker det är roligt att återigen få leka med sina kompisar på förskolan!
På lördag är det dags för Noahs namngivning! Det ser vi fram emot <3
Våran lilla skrutt, som "alldeles nyss" kom till världen börjar bli så stor.
Hallonsnåret, jordgubbs- och potatislandet blev det till slut fart på även i år. Dessävärre så gick det åt h-vetet med rädisor å morötter... Jag skyller på vädret - alternativt att det skulle kunna ha varit nåt fel på fröna... Kan aldrig tänka att hon som hon som sådde misslyckades så ;) Å att släpärtorna (som jag hade sett fram emot att kunna börja använda i sallader) har stannat i växten, det skyller jag på några små elaka skadeinsekter som är där å stör!
Bätter lycka med det nästa år. I år får vi hålla till godo med det andra!
Han äter nu smakportioner av diverse gosaker å han verkar gilla det massor! Under denna månad ska vi sakta men säkert börja byta ut amningsmål mot annat. Vi tar det i hans takt så får vi se vad som händer!
Vilket toppenväder det var på förmiddan idag! Det kändes för en stund som att det verkligen var sommar :)
Denna härliga förmiddag tog vi till vara på genom att vistas ute på gården och åt oss mätt på jordgubbar å hallon! Jag passade även på att tvätta en herrans massa tvätt som jag glatt hängde på tork ute i solen. Var dessvärre inte lika roligt att hämta in tvättberget, då det blivit dyngblött efter att ha hängt ute inte bara i solskenet utan även under eftermiddans regnväder...
Efter dagens lunch å vila åkte vi på utflykt till blåbärsskogen. Så imorgon kan jag sno ihop en blåbär/hallon-paj :) Vi fick även med oss lite kantareller hem. Tanken var att vi skulle grilla hamburgare i skogen, men precis då Jonas tänt grillen så började det ösregna... SÅ kan det gå. Men vi hann ha en mysig utflykt en stund i alla fall :)
Helgen har annars bara bestått av vila och nyttopyssel. Har sorterat kläder i massor och röjt i förrådet uppe.
Den där träningen jag för ett tag sedan berättade att jag börjat med blev det precis som jag misstänkte med. Efter nån vecka var den en minne blott... Nu är jag istället inne på att börja promenera lite mer. Kanske promenera istället för att ta bilen vid minst en hämtning på dagis varje vecka. Det låter ju som ett mål som inte ens jag borde kunna misslyckas med ;) Vi får väl se!
Imorgon kommer Lina och Jörgen hem! Har längtat som en tok å det ska bli såååååå roligt att träffa dom :)
Imorse for Fia hem efter att ha varit och besökt oss sedan i måndags. Vi har haft det supermysigt! Vi har ätit gott, åkt båt, varit i lekparken, promenerat ocn pratat, pratat å pratat!!! Ser redan fram emot nästa års besök :)
Noah gillade Fia skarpt! Han skrattade så han rent kikade då Fia höll på att busa med honom. Med det som ledtråd kan ni ju gissa vem som höll i kameran när bilderna nedan togs ;)
