.

Igår var vi på BVC och Noah blev stucken i benen. Fick lite feber igår kväll och är lite hängig å onöjd idag. Denna gång stannade vågen på stadiga 8,2kg å längden tror jag var 63 cm. Vårat lilla hjärta växer mer på bredden än på längden om man säger så ;) Eter lunch kom Mio, Milian, Erica, Ian, Tove och Isaac  hit. Vi tog med oss lite fika och for ner till lekparken i parken. På eftermiddan kom Fabian hit och hälsade på oss. En mycket trevlig dag med andra ord! Men Leos mest använda fraser under gårdagen (främst isamband med missnöje över att inte kunna får hjälp med en gång) var "Var är min pappa" "Mamma gå härifrån- jag letar pappa" samt "pappa var är du pappa- kom hem nu pappa" ;)

Men denna dag.. Hej hopp å tralla la vilken morgon vi hade här hemma. En liten grabb som gjorde precis tvärt emot vad man sa, som vägrade klä på sig, som vägrade borsta tänderna, som vägrade gå till bilen själv osv... Å en ännu mindre grabb som vägrade vara i babysittern,gymmet eller nån annan stans än i famnen medan den "inte-så-bra-på-att-hantera-stress- mamman försökt lirka med, bara göra åt, höja rösten till å övertala han som hade en "våga-vägra-vara medgörlig-morgon...

Hahaha, tur att allt kan vända snabbt igen för bara vi tagit oss ut i bilen så var Leos humör helt okej igen å han sa till och med att det skulle bli roligt att komma till dagis! Efter jag lämnat Leo så var jag på utvecklingssamtal för honom. Det verkar gå bra för honom där nu å han verkar trivas bra. Så det kändes inte direkt tokupplyftande att höra att han redan i Augusti återigen skall byta avdelning p.g.a. omorganisering.. Men det blir nog bra!

Jonas frågade mig tidigare idag om jag hade nåt jag tänkte göra idag/ikväll. Jag funderade en stund å kom på: JA, jag tänkte försöka hinna duscha :)

Storslagna planer man har för sig själv numera ;)

Noah har ända fram till nu varit en riktigt kvällspigg liten kille.. Oftast har han inte somnat för natten förrän ca 22. Detta har inneburit att man inte haft nån "egentid" att tala om, eftersom  jag stupat i säng ganska direkt efter eller samtidigt som honom. Nu har han börjat bli trött lite tidigare och har de senaste kvällarna kommit till ro och somnat för natten redan typ 20:30-21:00. Så plötsligt uppstod det nån timmes "barn-fri-tid". Har en miljard saker (minst) som jag skulle kunna ta mig för att göra, men hitills har varje kväll slutat på samma sätt.. Jag blir soffpotatis och tar på sin höjd fram datorn och kikar lite.. Kommer ihåg detta från att då Leo började lägga sig tidigare på kvällen också.. På dagarna gjorde man storslagna palner på allt man skulle pyssla med då han nattats å så då den stunden inföll så tog ens egen trötthet över och man blev sittandes rakt upp å ner!

...Så HÄR sitter en soffpotatis ikväll och gör precis INGENTING! :)

I morgon börjar Jonas arbeta igen. Lite gruvar jag mig allt för "omställningsdagarna", innan Leo köper att han får hålla till godo med "bara" mamma igen. Då man är två hemma är det ju ingen konst att få dagarna att flyta på och dessutom hitta på massa roligheter..

Imorse tog jag och Noah sovmorgon (efter morgonamningen) och klev inte upp förrän närmare 10! Att ligga tätt intill och få dela kudde med en liten skrutt å mysa en bit in på dagen är det inte mycket som slår. Det fick i alla fall mig att fyllas med massa ny energi och det fick mig att glömma bort att nattens sömn faktiskt lyst med sin frånvaro!

Imorgon väntar ett BVC-besök, med 3-månaders vaccination. Leo har lovat att han ska hålla lillebror i handen så det ska nog gå bra ;)

Nu har Jonas varit hemma i 2 veckor.. 1 ledig vecka kvar innan han ska jobba 2 veckor för att sedan ha semester i 4 veckor! Det känns galet lyxigt att få vara hemma så länge tillsammans! Vi har verkligen tagit tillvara på dagarna och hunnit med en hel del. Idag har vi fixat lite ute på gården. Planterat lite blommor, satt ut tomatplantor, sått i lådorna nere vid potatislandet och ställt ordning lite på altanen..

Annars har vi städat och fixat inomhus, firat nationaldagen i ådalsbyn, varit på små utflykter, haft besök av barnens farfar och farmor, myst och lekt, promenerat, äntligen övertygat Leo om att det INTE finns döskallar å troll på övervåningen (han har galet livlig fantasi just nu), kastat sten i älven, ätit glass i både sol och regn, uppvaktat å myst med finaste Milian, varit på barnmottagningen och tagit allergitester på Noah, samt gjort ingenting och bara njutit av att vara ledig tillsammans!

Förra veckan hade jag några mindre roliga dagar med hormon-spöken som hälsade på... Var dum nog att börja med mini-piller.. som jag egentligen redan innan visste att skulle göra mig galen. Då hormon-spökerna är i farten så kan man skippa allt prat om att "fånga dagen" då gäller det snarare att "fånga minuten" för humör å mående kan minst sagt göra en tvärvändning. Min kropp och knopp pallar inge mer hormoner - jag blir verkligen knäpp av dom. Kan känna mig toklycklig, apdeppad, arg, sur, ledsen inom loppet av några timmar (eller som sagt minuter) - snacka om snabba vändningar lixom. Ena stunden glad som bara den för att sedan tokböla för nån liten skitsak (eller helt utan anledning) .. Stackars mina fina. En dag stod jag inne i köket och sa "Men åååå vad less jag blir" Kommer inte ihåg vad det var jag var så less på.. mest troligt nån ytte-pytte-skitsak... Men jag kommer aldrig att glömma vad en liten röst innifrån soffan i vardagsrummet sa... " mamma säga less.. Brukar vara bannad (läs: förbannad) eller jätteledsen också"... Stackars söta lilla gubben som var tvungen att hänga med i svängarna av en hormongalen mamma! Så... jag tror bestämt att skippar dessa livsfarliga piller!

Några bilder får avsluta detta inlägg, sen äre dax att krama kudden!

Leo fick rida på en liten ponny då vi var å firade nationaldagen.. På bilden ser han mest vettskrämd ut, men jag kan lova att det var en stolt å lycklig grabb som klev av hästen :)

De säkraste sättet att få höra lyckotjut från Noah är då Leo sitter med honom! Han verkar gilla sin storebror massor <3 

Vi var på skogsutflykt en dag. Min önskan var att få se en björn. Leos önskan var att få se en groda eller en fisk.. Ingen av oss fick dessvärre våran önskan uppfyld, men mysigt hade vi! 

Soffmys med mina världens bästa får även en hormongalen mamma att blir lugn och harmonisk ;) 

♥

Det gjorde Jonas bra tycker jag! Mycket mysigare å finare blev det :) Nu fattas "bara" lite nya möbler å fin inredning... Men det får minnsann bli då pengar och mer tid finns att tillgå. Inte inom de närmsta åren med andra ord ;)