Rädsla och maktlöshet
När vi kom hem den kvällen var Leo helt slut.. Han grät som bara den då jag försökt få i han mjölkfri ersättning som vi fått på sjukhuset. Han vägrade att äta den (förståligt då den verkligen smakade ILLA). Han blev riktigt otröstlig ett tag och jag kände mig så maktlös. Det tog ett bra tag innan han lugnade sig. Har inte hört honom så ledsen någon gång förut. Det slutade med att han fick en banan och lite morot som kvällsmat innan han totalslocknade i min famn.. Satt LÄNGE med honom i famnen och tänkte på hur mycket jag älskar honom <3
Igår var Leo en riktig tröttis. Kanske inte så konstigt med tanke på vad han kvällen innan fick genomlida. Vi var hemma hela dagen. Fick besök av Erica och Isaac på förmiddan och efter lunch kom Josefine och Fabbe hit.
Denna dag har vi varit lite mer aktiv. Har varit på lunch med goda vänner i Para, städat, tvättat och gått en liten prommis.


Finaste Leo och du var duktig som behöll ditt lugn då han fick reaktionen! Det var tur att ni åkte in och fick svar.
Fabbe fick ont i magen igen även om han bara fick lite ersättning, men jag kanske bara nojar över det hela. Men får han en reaktion och vi måste åka in då ska dom verkligen få höra av både mig och Anders.
Men men... Nu hoppas vi att båda lillkillarna håller sig pigga och krya!
KRAM
Tack själv älskade vän. Ja helst din gudson kan göra sig enormt charmig på kort va? =). Jodå jag vispade 3 olika skålar och tillslut kom jag fram till att det var gröt.
Ses på Måndag då vi ska härja av oss rejält.
KRAM
Vilken tur att ni åkte in... Jag vet i tusan om jag skulle kunna behålla lugnet i en sån där situation.. eller ja, man kanske tänker som du att man behåller lugnet för barnetsskull.. Skönt att ni fick veta vad det va han reagerade på på en gång också!!